22 dec 2009
Min mormor Hilda kom. Hon visade mig sina 1870-tals kläder, som syddes hemma. De var i flanell och lärft. Långt från dagens mode. Hon sa bara - jag mår bra. Hon dog 1954 och var 75 år då. Efteråt kände jag stickningar i kronchakrat och en värme i hela kroppen, dvs healing.
24 dec
Min skyddsängel kom. Såg ut som ett bokmärke. Ville visa sig så. Säger att "hon" har större makt än guiderna att stötta mig. Tog mig från norge. De klagande ensamma damer utan drömmar, drömmer, men ej verkliga drömmar. Jag sa sanningen. Lovar mig upprättelse. Se åt sidorna, ej bara rakt fram. Min mamma hjälpare, ej skyddsängel. Guiderna ger healing och svar till mig. Skyddsängeln ger annat, säger hon.
25 dec
Meditationsmusiken startar och jag går längs stigen till den vita trägrinden, som jag måste öppna för att komma ut på ängen med den stora eken. Jag sätter mig under eken och undrar vad som ska hända idag. Plötsligt omsluts jag av ett blått tyll-liknande tyg, som en kokong. Jag lyfts upp och far iväg. Någon är med mig det känner jag. Plötsligt ser jag ett landskap av enbart stora grå stenar. Mycket sterilt. Det fanns inte ett grönt strå, bara lite antydan till grå mossa.
En röst säger, så här ser mångas inre ut, utan någon färg eller kärlek. Dött! De behöver andlig kunskap och du är pedagogiskt utbildad, du ska hjälpa till att utbilda dessa "stenar". Lev en dag i taget, lev här och nu. Vi har meddelande till dig, men ej makt att vidarebefordra dessa ännu. Jag sveptes tillbaka till ängen och eken och skyndade tillbaka genom grinden. Den måste stängas noga till mitt inre.
Jag "vaknar" när musiken slutar.