Ur boken ”Kvinnor som älskar för mycket”…forts

”När man läser en bok om självhjälp och stryker under alla ställen man tycker skulle vara till hjälp för honom, då älskar man för mycket. Om man tycker illa om flera av hans karaktärsdrag, värderingar och beteenden men står ut med dem i tanke att om man bara är tillräckligt attraktiv och kärleksfull så kommer han att vilja ändra ig för ens skull, då älskar man för mycket. Om relationen äventyrara ens känslomässiga välbefinnande och kanske renav ens fysiska hälsa och säkerhet, då älskar man definitivt för mycket.”  Vi är många som känner igen oss, men så ska det inte vara.

”Jag ber om ursäkt

att jag blev arg på dig sist vi pratade. Du sa inte det jag ville höra. Nu vet jag att du hade rätt. Det blev som du sa.” Ja, så sa en klient i söndags. Trevligt att få en ursäkt, men det krävs kanske för att få prata med mig igen.

I panik lyssnar man inte….

Efter en händelse med en klient härom kvällen, måste jag vara mera på min vakt. Det var mycket gråt och det händer ibland, men paniken låg på lur och jag fick veta i ett sms att jag hade inte svarat på hennes fråga och hon hade minsann betalat 50 kr. Vi hade svarat och pratat i drygt 5 min, men informationen gick tydligen förbi. Det var ett tag sedan sist med ett sådant samtal och jag har slappnat av. När någon är i panik, så får man upprepa budskapet om och om igen, så det går fram. Men vad hinner man på 5 min???!!!!

Hur sluta älska….

Vi har ibland samtal från en förtvivlad man/kvinna, som undrar hur man ”kommer över” någon. Ja, det är inte lätt. Det är många känslor inblandade. Jag går till min bok ”Kvinnor som älskar för mycket” av Robin Norwood, men det kan vara män också någon enstaka gång. Jag har citerat förut ur den boken och kommer att göra det igen i bloggen, så får ni information från den boken ibland. Robin Norwood säger så här:”När förälskelse betyder smärta, då älskar man för mycket. När ens samtal med nära vänner mest handlar om honom, hans problem, hans tankar, hans känslor – och nästan alla ens meningar börjar med ”han…”, då älskar man för mycket. När man ursäktar hans lynnighet, dåliga humör, likgiltighet eller nonchalans som problem orsakade av en olycklig barndom och försöker fungera som terapeut, då älskar man för mycket.”

Känner du igen det här?

”Andemedier är i bästa fall cyniska underhållare.”

Lars Lindström Expressen 6 maj 2019 ”Vilken inhuman behandling av människor”. Är det mig han talar om? Så var vi där igen. Det var länge sedan nu. Förut dök Krister Sturmark Humanisterna upp med jämna mellanrum och talade om att ”det finns inget andligt”. LL grundar sin artikel på medier i USA. Ganska välkända sådana. . Hur mycket pengar de tjänar och hur de luras. Jag känner inte igen mig. Här kan du få höra en mänsklig röst för 50 kr i 5 min. Är man i ångest, så är det värdefullt. Jag ber att få bevis, jag kontrollerar mig själv. LL vill veta t ex hur Jesus mådde vid sin korsfästelse m m. Ja, varför inte. Jag har lust att kasta mig in i diskussionen, men vet sedan gammalt ”att man ska inte kasta pärlor för svin”, så det får vara. Jag vet, vad jag vet.

Samma namn?

Har funderat en del på varför det ofta händer, när man träffar en ny partner, att den kan ha samma namn som den förra/förre. I min släktforskning hittade jag att min morfars första fru hette Hilda och hans andra fru – min mormor – hette också Hilda. Det mest underliga och lite överraskande var det här. Jag har en bästa telefonväninna. Det blir långdragna samtal åtminstone en gång i veckan. Vi bor inte på samma ort numera. Jag berättade för henne att jag umgicks med en man som heter Carl-Christian. Hon sa hela tiden att jag vill inte ha någon relation, men jag protesterade och sa att det dyker upp en manlig vän till dig. Redan efter två veckor börjar hon berätta om en man som hon fikar med på stan. Han heter Carl-Christian. Så vi skulle alltså ha varsin CC????  Måste fråga medialt om det här.

Vit nejlika…

Även jag som arbetat så många år – 18 år – som medium söker bekräftelse ibland. Den kommer när man minst anar det. Det går inte att tvinga fram. En kvinna ringde igår. Hon ringde före jul då hennes pappa plötsligt avlidit och hon ville ta kontakt. Det var för tidigt och hon provade nu igen. Vi fick kontakt och han sa bland annat – sakna gärna, men sörj inte – jag har det bra. Jag hör ofta den frasen. Dom vill inte att vi ska sörja. Jag frågade som vanligt om han ville skicka något till dottern och jag fick en bild av en vit nejlika. Den stora sorten. Hon sa jag älskar vita blommor. Jag gick på nätet och slog upp blomsterspråket. Andevärlden använder blomsterspråket med mig för att säga något ytterligare. Ja, vad betydde Nejlika, jo SAKNAD. Det var ju det vi pratat om. Så nog fungerar mina andar.

Lurad på betalning….

Det händer inte så ofta nu sedan Swish kom och banköverföring direkt till vårt konto. När vi skrev alla pappersfakturorna med 10 eller 20 dagars kredit, då fick vi påminna ibland. Vi förstår inte hur man kan ringa, utan att betala direkt efter. Så är det här. Vi har ingen kredit. Vi har ett samtal nu som vi påminner och påminner om. Hon slank igenom nätet. Känd här sedan tidigare med sen eller ingen betalning. Ska vi behöva ha förskottsinbetalning. Det finns dom medier som har det, men jag tycker det är lite tråkigt. Föredrar att jobba först och få betalt efter. VI säger att dom allra flesta  betalar direkt. Inget problem.

Älta – hur sluta…..

Vi har ofta samtal där klienten ältar t ex en kärlek, som inte blev av. Det är svårt att komma ur tankarna i huvudet, som ofta handlar om VARFÖR, VAD kunde jag ha gjort annorlunda osv. Det leder ofta till dålig sömn, en mindre depression, en ”dip”. Man kanske nöter ut en vän eller väninna med sina frågor. Sorgearbetet pågår och tycks inte avta. Då har vi ett bra förslag. Avsätt en kvart om dagen när det passar, sitt på samma ställe där det är lugnt, sätt köksklockan på 15 min och sätt sedan igång med dina tankar. Frossa riktigt i eländet vänd och vrid. Den övriga tiden är dessa tankar bara fåglar som flyger förbi.  Det hjälper att tänka att när klockan blir så och så mycket då får jag älta det här eländet. Ja, efter en tid är det inte så intressant längre att älta eländet, utan livet går vidare och nya idéer kommer upp. Jag har själv provat detta och jag är på banan igen.